Mitt liv, mina val.

För lite över ett år sedan började jag jobba på Arlanda. Då sökte dom en halvtidsanställd, men av någon anledning blev det heltid. Att bo på ett ställe med usla busstider när man ska jobba tidiga mornar eller sena kvällar är väll inte det smartaste. Så i ett år har jag inte sovit i min egna säng en hel vecka pga jobbet, missat kompisars och släktingars födelsedagar. Jag har haft jobbet på hjärnan dygnet runt. Varje vecka nytt schema då jag var tvungen att planera vart jag skulle sova vilka dagar och vilka dagar jag kunde sova hemma, var tvungen att kolla med pappa om jag kunde åka hem efter jobbet när jag slutar kl 22 och måste hämtas från bussen. Det känndes tillslut som att jag bara sov hos min pojkvän för att det är bättre bussföbindelser där. Jag har varit så stressad och ledsen över att jag bara jobbat, knappt kunnat träffa kompisar, inte kunnat planera något. Nu när det hade gått ett år så sa dom att jag skulle få fast tjänst, men nej, jag fick ist sänkt lön och en provanställning på 3 månader, då fick jag nog! 
Jag bestämmde mig för att dethär är mitt liv, jag tänker inte nöja mig, jag vill endå inte jobba med dethär!
Så i lördags ringde jag chefen och sa upp mig.
 
Det känns både sjukt bra och läskigt på samma gång, men jag stod inte ut med tanken att vara kvar där en månad till! Så jag slutar om två veckor.
 
:D
 
 
 
 
Allmänt |
#1 - - jessica:

Det var otroligt strångt gjort av dig! Man ska tycka om att gå till jobbet. Måste kännas som tusen stenar föll från axlarna! :)

Upp